Bostadsrätten – ett svenskt fenomen

När du försöker förklara för personer från andra länder vad en bostadsrätt är kan de bli förbryllade. Det låter märkligt att du äger en bostad men ändå inte får göra som du vill med den. Bostadsrätten är ett svenskt fenomen som har sina rötter i 1800-talets Sverige.

De första bostadsrätterna

Det fanns bostadsrättsföreningar i Sverige redan under 1800-talet men de reglerades inte av svensk lag såsom dagens bostadsrättsföreningar regleras. Lagen för detta boende, bostadsrättslagen, stiftades på 1930-talet.

När bostadsrättslagen kom började man skapa ekonomiska föreningar för boende som ser ut som de vi har idag. Men lagen för bostadsrättsföreningar har förändrats. Den har justerats med jämna mellanrum för att möta de behov och krav som finns.

Vad är det som gäller för bostadsrättsföreningar?

För att en bostadsrättsförening ska kunna registreras måste den ha minst tre medlemmar. Dessutom ska det utses en styrelse och så måste man ha en revisor. Föreningen ska ha regler och stadgar som de som blir medlemmar följer. De som blir medlemmar är också de som köper rätten till lägenheter som finns i föreningen.

En bostadsrättsförening måste varje år skapa årsredovisning över sin ekonomi och även se till att ta fram en förvaltningsberättelse. När du köper en bostadsrätt köper du i grund och botten rätten till att bo i lägenheten. Som medlem i föreningen räknas du även som delägare i fastigheten.

Månadsavgiften är inte samma sak som hyra!

Ett vanligt missförstånd är att månadsavgiften som krävs av medlemmar i bostadsrättföreningar är samma sak som hyra. Så är det inte. Den här avgiften är till för att täcka de räntor och amorteringar som föreningen har såväl som driftskostnader och underhåll av de fastigheter som ingår i föreningen.

Driftskostnader är:

  • Vatten
  • Värme
  • Fastighetsskötsel
  • Vissa reparationer
  • Rengöring